Dra
in de fria sprutorna!
Ursprungligen publicerat i SvD 040607
Sverige kapitulerar! Vi kräver att regeringen
drar tillbaka förslaget om fria sprutor till narkotikamissbrukare.
Det ska inte vara lätt att knarka, skriver 28 politiker,
läkare, kulturarbetare och aktivister mot ett allt drogliberalare
Sverige.
I Sverige är det förbjudet att knarka. Vi vill att
det ska förbli så. Den svenska narkotikapolitiken är
restriktiv och har lett till att Sverige - trots allt - har
mindre narkotikaproblem än de flesta andra EU-länder.
Regeringen föreslår nu att injicerande narkotikamissbrukare
ska kunna få gratis sprutor av samhället. Förhoppningen är
att sprutprogrammen ska motverka hivspridning och annan blodsmitta.
Sverige har ingen hivepidemi bland narkomaner.
Oskyddade samlag är en betydligt vanligare orsak till
hiv och där hjälper inga fria sprutor. Fria sprutor
hjälper heller inte när smittan finns i själva
injektionslösningen. I fjol dog däremot mellan 300
och 400 personer på grund av sitt narkotikamissbruk.
Ett fåtal av dem var hivsmittade. Med fria sprutor underhåller
samhället det missbruk som så många narkomaner
dör av varje år. I Sverige kan vi i stället
rädda liv genom att öka insatserna för att motverka
själva narkotikamissbruket.
Många länder i Europa har givit upp kampen mot
narkotikan. I hopp om att få kontroll över situationen
erbjuder myndigheterna frizoner - sprutrum och fria sprutor
- för injicerande missbrukare. Vi tror inte att kapitulation är
vägen till visionen om ett narkotikafritt samhälle.
Erfarenheterna från de länder som givit upp förskräcker. Över
95 procent av svenska folket stödjer den restriktiva narkotikapolitiken.
Vi vill ha krafttag mot narkotikan och lätt tillgänglig
vård och behandling - inte en utveckling där samhället
underlättar missbruket.
Det ska vara lätt att sluta knarka!
Vi kräver därför att regeringen drar tillbaka
förslaget om fria sprutor till narkotikamissbrukare. Skadeverkningarna
- kroppsliga, psykiska och sociala - förebyggs och åtgärdas
bäst genom förbättrad medicinsk, psykiatrisk
och social behandling för narkomanerna.
Satsa på information, fler avgiftnings-
och behandlingsplatser, vaccinering och rådgivning om
infektioner och deras smittvägar, bredare utbud av behandlingar
i öppna och halvöppna vårdformer och stöd
till de organisationer som bekämpar narkotikan.
Lena Adelsohn Liljeroth, ordf Fryshuset, Sven
Alhbin, ordf i Svenska Narkotikapolisföreningen, Anders
Annell, socialläkare i Stockholms stad och
ordf i Region Stockholm av Svenska Narkomanvårdsförbundet, Ewa
Björling, riksdagsledamot (m) och hiv/aids-forskare, Sven
Britton, professor och överläkare Infektionskliniken,
KS, Katarina Cnattingius, Europe Against
Drugs, Åsa Domeij, ordf Svenska Narkomanvårdsförbundet, Lars
Hansson, specialist narkotikafrågor, Tullverket, Kristina
Hillgren, psykolog, Maria Beroendecentrum AB, Per
Johansson, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, Christer
Karlsson, ordf Kris (Kriminellas revansch i samhället), Peder
Langenskiöld, Svenska Carnegie Institutet, Lena
Larsson, informationssekreterare FMN, Niclas
Lidström, förbundsordf Sveriges Blåbandsungdom, MaLou
Lindholm, Hassela Nordic Network, Ulf Malmqvist, FOU-enheten,
Polismyndigheten i Sthlms län, Ragnwi Marcelind, riksdagsledamot
(kd), Pelle Olsson, sjuksköterska och
författare, (Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle), Gunilla
Persson förbundsordf FMN (Föräldraföreningen
mot narkotika), Owe Ranebäck, Sveriges
Blåbandsförbund, alkoholpolitisk sekreterare, Karl-Evert
Roth, ordf i Simon (Sveriges invandrare mot narkotika), Birgitta
Rydberg, landstingsråd och gruppledare (fp), Carl-Erik
Sahlberg, domkyrkokomminister, S:ta Clara kyrka, Åke
Setréus, projektledare, Ecad, Lasse
Strömstedt, författare, Mia Sundelin, webbredaktör
Drogportalen, Gunilla Wahlén, riksdagsledamot
(v), Martin Viredius, 2:e v ordf Transportarbetareförbundet |