Remissvar till Socialdepartementet
NÄTVERKET VILEDA
C/o Enhörningen
Östra Långgatan 37 C
852 36 SUNDSVALL
tel 060-12 40 03
e-post: info@natverketvileda.se
Yttrande Ang förslag till sprutbytesverksamhet för
narkotikamissbrukare
Inledning
Vi har studerat Departementets PM om sprutbyte och inte hittat
några argument som motiverar en utvidgning av sprutbytesverksamheten.
Det som oroar oss mest är att skrivelsen tyder på ett ändrat
synsätt på missbruk. Från att ha betraktats i
första hand som ett socialt problem i Sverige finns en tendens
att göra missbruk till ett hälsoproblem. I Eu:s plan
ang narkotikamissbruk sägs: "I syfte att säkra en hög
hälsoskyddsnivå bör medlemsstaterna fastställa
att förebyggande och riskbegränsning i samband med narkotikamissbruk är
folkhälsomål". Däremot sägs inget i planen
om att åtgärder ska leda till drogfrihet. och rehabilitering
av narkomaner. EU rekommenderar alla medlemsstater att införa
sprutbyten.
Nätverket Vileda anser att narkotikamissbruk även i
fortsättningen ska betraktas som ett i första hand socialt
problem och alla insatser ska syfta till drogfrihet.
Departementsskrivelsen är motsägelsefull när det
gäller evidensbaserade resultat av sprutbytesverksamhet ur
smittskyddssynpunkt. Ingen forskning som visar att sprutbyten inte
har någon effekt på missbruksutvecklingen redovisas.
Med utgångspunkt i de riskfaktorer för missbruk som
forskning har visat och där samhällets inställning är
en riskfaktor tvivlar vi på det grundlösa påstående
som görs. Dessutom har missbruksutvecklingen och även
HIV-utvecklingen varit betydligt större i de länder där
sprututdelningen har varit generös.
När det gäller hepatitsmitta vet vi från rapporter
från Stockholm att injektionsmissbrukare ofta smittas i inledningsskedet
av sitt injektionsmissbruk, dvs innan de hunnit komma in i sprutbytesprogram
och innan de fyllt 20 år som enl lagförslaget är åldersgränsen
för sprutbyte.
Vi tvivlar på att sprutbytesverksamhet inte medför
några kostnader för Landstinget, bl a behövs kompetent
personal - ytterligare ett exempel på desinformation.
Vi anser lagförslaget som säger att det räcker
om den kommun där sprutorna ska delas ut är positiv till
verksamheten är olyckligt. Den kommun som gör en ambitiös
satsning på uppsökande verksamhet, motivation och drogfri
behandling saboteras i sin strategi om grannkommunen delar ut sprutor.
I skrivelsen hänvisas till WHO men WHO-experter har deklarerat
sin uppfattning att sprututbyte är obehövligt i Stockholm även
om de förordar det i andra länder med andra förutsättningar.
F ö stöder vi Gunnars Ågrens första uttalande
när Fries sprutförslag kom: "Det läggs inte
fram några nya belägg för att existerande sprutbytesprogram
verkligen haft någon preventiv effekt vare sig när det
gäller HIV eller Hepatit C. Denna försöksmodell
har inte ställts i relation till andra mer väletablerade
förebyggande åtgärder som aktivt uppsökande
verksamhet och konsekvent HIV-testning.
De internationella erfarenheterna när det gäller
sprutbytesprogram är inte entydiga. Det finns därför
ett behov av att man gör en kvalificerad genomgång
av tillgänglig vetenskaplig dokumentation där man också prövar
evidensvärdet av de artiklar som åberopas.
En fråga som är otillräckligt belyst är
vilken effekt sprutbytesprogram har på rekryteringen till
injektionsmissbruk av narkotika. Det är i sammanhanget oroande
att Skåneregionen haft en mycket negativ utveckling när
det gäller narkotikarelaterade dödsfall som nästan
fördubblats under perioden 1997 - 2000. Utvecklingen var
betydligt mer ogynnsam än i övriga delar av Sverige.
Dödsfall i samband med injektion av narkotika är den
allvarligaste hälsorisken vid narkotikamissbruk och orsakerna
till den negativa utvecklingen bör analyseras närmare
innan beslut tas om utvidgad sprutbytesverksamhet "
En analys av sprutbytesförslaget utifrån Nätverket
Viledas policy
Nätverket Viledas bildades i april 1997. 68 organisationer,
enheter och företag samt en del enskilda var medlemmar vid årsskiftet
2004. Vårt syfte:
Vileda vill ta tillvara och samordna alla goda krafter i arbete
mot en ökad droganvändning och en liberalare attityd
mot narkotika.
Vår strategi är:
- Att motverka uppgivenhet
- Att hitta framkomliga vägar
- Att öka kunskapen om droger
Nätverket Viledas ståndpunkter är:
- Vileda anser att narkotika aldrig får bli accepterad
i vårt samhälle
- Vileda tror inte att myndigheterna kan lösa problemet
ensamma utan en stark folkrörelse
- Vileda vill värna om vår svenska restriktiva drogpolitik
och motarbeta alla idéer på att legalisera narkotikaanvändningen
- Vileda vill arbeta för alkohol- och drogfria alternativ
för både ungdom och vuxna.
- Vileda vill hjälpa till att minska skador orsakade av
alkohol och droger
Regeringens förslag strider mot Viledas policy på följande
punkter:
Argumentationen om att tunga narkomaner är svåra att
motivera och svåra att få kontakt med motverkar vår
ambition att motverka uppgivenhet. I våra medlemsorganisationer
har vi åtskilliga medlemmar som tillhör denna grupp
men som har blivit drogfria och gör stora insatser i samhället.
Sprutbytesförslaget riskerar att ta ifrån narkomanerna
hopp om förändring och sprider dessutom uppgivenhet till
socialarbetare och politiker. Detta kan innebära att inga
rehabiliteringsförsök satsas på gruppen äldre,
tunga missbrukare.
Döm inte tunga narkomaner till långvård - satsa
på rehabilitering!
- Vileda anser att narkotika aldrig får bli accepterad
i vårt samhälle
Sprututdelning innebär ett budskap om att samhället
accepterar narkotikaanvändning och strider mot målet
Ett narkotikafritt Sverige. Vi anser att detta dubbla budskap blir
en riskfaktor för ökat narkotikamissbruk. Samhällets
dubbelhet gör också det förebyggande arbetet svårare.
- Vileda vill värna om vår svenska restriktiva drogpolitik
och
motarbeta alla idéer på att legalisera narkotikaanvändningen
Nätverket Vileda motsätter sig denna urholkning av den
restriktiva narkotikapolitiken som utvidgning av sprutbytesverksamheten
innebär. Utvecklingen i andra länder där sprutor
och ersättningsdroger har ingått i den narkotikapolitiska
strategin visar en katastrofal utveckling. Historiskt vet vi att
den restriktiva linjen radikalt minskade både benägenheten
att testa droger och nyrekryteringen till narkotikamissbruk under
80-talet. Om vi ska kunna upprepa denna strategi får inte
Regeringen göra det omöjligt genom dubbla budskap och
bristande resurser.
- Vileda vill hjälpa till att minska skador orsakade av
alkohol och droger
Genom att utbilda föräldrar och arbeta med ungdomars
attityder förebygger Vileda skador. Genom ett sekundärpreventionsprogram
DUNK försöker vi stoppa en destruktiv utveckling när
ungdomar experimenterar med droger. Genom rådgivning,
stöd och behandling till aktiva narkotikamissbrukare arbetar
många av våra medlemsorganisationer och även Viledas
Resurscentrum för att missbrukare ska bli drogfria. Detta är
en mycket effektivare strategi för att minska skadorna än
sprututdelning.
Nätverket Vileda anser att sprututdelning är oförenligt
med våra ståndpunkter.
Vi kritiserar förslaget på följande punkter:
- Vetenskap och beprövad erfarenhet. I andra sammanhang
vill regeringen att narkomanvård ska bygga på vetenskap
och beprövad erfarenhet. När det gäller sprutbyten
har utvärderingar som gjorts i Skåne inte kunnat visa
att projekten har effekt ur smittskyddssynpunkt. Argumentet att
man vill få kontakt med narkomanerna för att motivera
dem till drogfrihet har heller inte belagts med några siffror
om hur många som har blivit drogfria. I Malmö deltar
1200 missbrukare i projektet och endast 200 per år lämnar
programmet. Förmodligen har en del avlidit, andra flyttat
och en del dömts till fängelsestraff. Någon siffra
på antal rehabiliterade klienter har inte redovisats och
kontakt med narkomaner som bara håller dem kvar i missbruk är
inget argument för fortsatt sprututdelning.
- Förebygga livsfarliga sjukdomar är ett argument för
fortsatt sprutbytesverksamhet. Narkotikamissbruk är i sig
en livsfarlig "sjukdom" och fler narkomaner dör av överdoser,
våld och olyckor än av AIDS. Dvs. att hålla
narkomaner kvar i missbruk är att utsätta dem för
fortsatt livsfara.
- Sprutbyten är förenligt med den restriktiva narkotikapolitiken
. Vi vet att samhällets avståndstagande till narkotikamissbruk
i Sverige har lett till en betydligt bättre missbrukssituation än
i de delar av Europa där s.k. Harm-reductionpolitik tillämpas.
Orsaker till missbruk anses numera grunda sig på ett komplicerat
samspel mellan individuella faktorer, omgivningsfaktorer där
samhällets syn är en del samt tillgång på droger.
De dubbla budskap som Departementet inte anser har någon
betydelse urholkar samhällets tydlighet och kan antas öka
benägenheten för att både missbruka narkotika
samt att övergå till att injicera drogen. Självklart
har en urholkning av den svenska narkotikapolitiken effekt på missbruksutvecklingen.
Internationella verksamheter med sprututbytesprojekt visar i
de flesta fall en generell tendens: Projekten har alltid börjat
med ett litet, "kontrollerat" sprututbytesprojekt, som sedan
utvidgats i en takt som gjort att man förlorat kontrollen
och därmed också kontrollen över de så kallade "positiva
bieffekterna". Nästa uppenbara steg har sen lett till en
diskussion om eventuell etablering av s.k. "injektionsrum", där
missbrukare under tillsyn av sjukvårdspersonal och/eller
sjuksköterska kan injicera narkotika. Detta har i sin tur
resulterat i en debatt och beslut (Schweiz, Holland och Tyskland)
om förskrivning av heroin till missbrukare av så kallad "tung
narkotika". I Schweiz diskuterar man till och med möjligheten
att odla egen opiumvallmo för att kunna försörja
missbrukarna med inhemskt heroin.
- Kontakt med narkomaner. Erfarenheter från bl. a Svenska
Narkomanvårdsförbundet visar att det inte är
några svårigheter att få kontakt med narkomaner
bara det finns resurser till att bedriva uppsökande verksamhet.
Det är fullt möjligt att motivera äldre tunga
narkomaner till behandling och även om många tar ett
eller flera återfall lyckas de flesta bli stabilt drogfria
om de erbjuds tillräckliga resurser. Tunga missbrukare i
slutet av missbrukarkarriären har inte längre några
positiva effekter av drogmissbruket och vill bli drogfria om
narkomanvården kan ge dem hopp. Signaler om att de är
hopplösa och bör ha sprutor eller ersättningsdroger
gör motivationsarbetet betydligt svårare. Att inte
narkomanerna i Malmö har kontakt med narkomanvård är
troligen en effekt av att den till största delen blev nedlagd
under början av 90-talet. I Göteborg där narkomanvårdsgrupper
funnits kvar som bedrivit uppsökande verksamhet på gatan,
på häktet och i fängelser har antalet HIV-smittade
varit betydligt lägre än i Malmö och några
kontaktsvårigheter har inte redovisats.
Farhågor om fortsatt utveckling
Vi misstänker att den lagstiftning som förbjuder narkotikaanvändning
och kanske även innehav av narkotika kommar att försvinna
om sprutbyten införs. Det är ohållbart i längden
att Landstingen gör sig skyldiga till anstiftan till brott
och delar ut verktyg som används i brottsligt syfte.
Med utgångspunkt i Nätverket Viledas strategi
och ståndpunkter samt den bristfälliga argumentation
för sprutbyten som presenterats avstyrker vi på det
bestämdaste Regeringens förslag att permanenta sprutbytesprojekten
i Skåne samt tillåta sprutbyten i övriga landet.
Sundsvall 2004-05-15
Lars Olsson
enligt uppdrag
Inger Paulsson
enligt uppdrag |